fredag 7 november 2008

63. Tomatsurdegsbröd

Idétorka. Hade dock några burkar krossade tomater (Mutti - bästa märket) i skafferiet och beslöt att prova ett tomatbröd. Sagt och gjort, här är vad som hamnade i limpan till slut:
  • 400 g vetemjöl special
  • 100 g grahamsmjöl
  • 100 g fint dinkelmjöl
  • 150 g vetesurdeg
  • 1 burk (400 g) krossade tomater
  • 3 små chilifrukter (Egenodlad "Goat pepper". Namnet kommer sig av att de är så starka att det känns som att få pannbenet insparkat av en getabock)
  • 1 msk tomatpuré
  • 1 tsk harissa
  • 25 g honung
  • 10 g salt

1. Mise en place. Nästan allt man behöver. Osten struntade jag i. Ölen är till bagaren.


2. Fräste chilin med lite persilja i ett par matskedar olivolja för att sprida hettan. Hällde i rubbet efter att det fått svalna en smula.


3. Efter standardknådning - i med allt, knåda, saltet i, kör lite snabbare ett tag, knåda lite för hand. Fin färg.


4. Degen efter 4 timmar och ett par hopvikningar. Dags för bivack i kylen över natten.


5. Efter övernattning (9h i kyl) och ytterligare 5 h i rumstemp.


6. Hopknölad i korg.


7. Efter 3 h korgvistelse.


8. Ritsch! Ratsch! (Filibombombom!)


9. Dryga trekvarten senare.


10. Bröd rött som blod, som kärleken, som stoppsignaler, som kadmium. Eller orange, åtminstone.

Hettan var inte så överväldigande, vilket uppskattades av övrig testsmakare, men jag tyckte nog det kunde varit lite mer bett i limpan. Tomatsmaken kom dock till sin rätt mer än jag trodde - tidigare försök med alternativa degvätskor har varit lite anonyma. Smaskens till mat, oklart hur det funkar som frukostmacka.

Over and out.

Inga kommentarer: