Legat lågt ett tag, och smygbörjade igen med ett av Hedhs jästbröd - Zopf. I vanlig ordning tyckte jag att det var väldigt lite vätska i förhållande till torrvaror i receptet, men höll mig ändå till detta:
- 750 g vetemjöl special
- 250 g mjölk
- 20 g jäst
- 10 g honung
- 75 g socker
- 2 ägg
- 75 g smör
- 8 g salt
3. Degen efter knådning. Svårt att få den att hålla ihop, av ovan nämnda skäl. Nästan som en konstrande pastadeg.
6. Förstod inte Hedhs flätningsinstruktioner, så jag gjorde treflätor enligt Reinharts bok i stället. Penslade med ägg.
8. Gräddade i runt 180-190 grader, cirka en halvtimme. Tyckte de blev för kompakta, men ändå rätt goda att rosta. Smakade lite som saffransbullar utan saffran. Borde gå att göra med ytterligare 100 g mjölk i receptet för bättre resultat. Jag undrar om det är det mjöl Hedh använder som är annorlunda.
6 kommentarer:
manitoba cream är annorlunda, det binder väldigt bra.
Med Manitoba borde väl brödet bli ännu kompaktare?
nä, varför skulle det bli kompaktare?
Att det binder gör att när det jäser binder, något som är bra i lösare degar, har faktiskt inte testat det i så styva degar som denna.
Gott bröd...
Hej!
Jag gillar din blogg och återkommer med jämna mellanrum.
Är relativt ny inom brödbakning men har numera förstått tjusningen med surdeg och har ett par burkar ständigt puttrande hemma.
En liten redskapsfråga dock;
Är det värt att skaffa sig jäskorgar? Jag använder nu inmjölad-handduk-i-durkslags-metoden men funderar på att investera i ett par korgar. Det kostar ju dock en del så... är det värt det?
Igen, tack för en mycket inspirerande blogg!
Jag är nog på Magnus linje här, Manitoba verkar kräva mer vätska och borde bli stabbigare vid samma, lägre vätskemängd. Däremot, som sagt, så fungerar det prima för lösa degar.
@Martin #2: Jag tycker korgar är en bra investering. Det brukar jämt krångla när jag jäst på/under handduk och ska få loss degen. Sköter man dem rätt så behöver man heller adrig köpa nya. Tack själv, förresten.
Skicka en kommentar